Bästa Möjliga Data Från Givare I Avloppsreningsprocesser.

Format:

Book

Author/Creator:

Samuelsson, Oscar, author.

Contributor:

Villez, Kris.

Aguado, Daniel G.

Language:

Swedish

Subjects (All):

Sewage--Purification.

Sewage.

Physical Description:

1 online resource (334 pages)

Edition:

1st ed.

Place of Publication:

London : IWA Publishing, 2025.

Summary:

Utvecklingen med instrumentering på avloppsreningsverk har revolutionerat möjligheterna för processövervakning och reglering.Effektiv dataöverföring och kraftigt reducerade kostnader för datalagring har inneburit att reningsverk i dag förfogar över stora mängder data - eran med Big data har nått VA-branschen.

Contents:

Cover

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Förord

Kapitel 1 : Inledning

1.1 RAPPORTENS FOKUS: DATA OCH METADATA

1.2 INCITAMENT FÖR ATT SAMLA IN OCH ORGANISERA METADATA OCH BEHOVET AV DENNA RAPPORT

1.3 LÄSANVISNINGAR

1.4 TACKORD OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER

Kapitel 2 : Datatyper: terminologi och exempel

2.1 LÄSANVISNINGAR

2.2 INLEDNING

2.3 SIGNALER PÅ ETT TYPISKT RENINGSVERK

2.4 SIGNALDATA, LABORATORIEDATA OCH METADATA

2.4.1 Signaldata

2.4.1.1 Datapunktens dimensionalitet

2.4.1.2 Definitioner

2.4.1.3 Dataförluster

2.4.1.4 Hur lagrar man information som beskriver förlorade data?

2.4.1.5 Ytterligare kommentarer

2.4.2 Exempel på signaldata

2.4.2.1 Exempel E2.1: börvärde för luftflödesstyrning

2.4.2.2 Exempel E2.2: mätning av luftflöde

2.4.2.3 Exempel E2.3: absorbansspektrofotometri med ultraviolett ljus

2.4.2.4 Exempel E2.4: flödescytometri

2.4.3 Laboratoriedata

2.4.3.1 Definition

2.4.3.2 Exempel E2.5: laboratoriemätningar

2.4.4 Metadata

2.5 STRUKTURERADE OCH OSTRUKTURERADE DATA

2.5.1 Strukturerade data

2.5.1.1 Definition

2.5.1.2 Ytterligare anmärkningar

2.5.1.3 Exempel E2.1 och E2.2 (fortsättn.): univariata signaler

2.5.1.4 Exempel E2.3 (fortsättn.): absorbansspektrofotometri med ultraviolett ljus

2.5.1.5 Exempel E2.5 (fortsättn.): koncentrationsmätningar

2.5.2 Ostrukturerade data

2.5.2.1 Definition

2.5.2.2 Hantering av ostrukturerade data

2.5.2.3 Ytterligare kommentarer

2.5.2.4 Exempel E2.4 (fortsättn.): flödescytometri

2.5.2.5 Exempel E2.5 (fortsättn.): text

2.5.2.6 Exempel E2.6: balansmatris för att representera anläggningens layout och flödesschema.

2.6 VERSIONSHANTERING AV DATA

2.6.1 Hantering av dynamiska datamängder

2.6.2 Definitioner

2.6.2.1 Originaldata eller rådata

2.6.2.2 Primärdata

2.6.2.3 Sekundärdata

2.6.2.4 Spårbarhet av data: dokumenterad historik från rådata till sekundärdata

2.6.2.5 Versionshantering av data och mjukvara: likheter och skillnader

2.7 SLUTSATER

TACKORD

REFERENSER

Kapitel 3 : Metadata för en systematisk beskrivning av signaldata

3.1 LÄSANVISNINGAR

3.2 METADATA SOM BESKRIVER SIGNALGENERERING: INFORMATION OM UTRUSTNING OCH PROCESSER FÖR INSAMLING AV GIVARDATA

3.2.1 Prioritering av signalgenererade metadata

3.2.2 Metadata som beskriver givardata

3.2.2.1 Tidsstämpelns ursprung

3.2.2.2 Tidsupplösning eller samplingsfrekvens

3.2.2.3 Numerisk upplösning (kvantisering)

3.2.2.4 Givarens placering

3.2.2.5 Mätenhet

3.2.2.6 Mätområde

3.2.2.7 Variabelns fysiska intervall

3.2.2.8 Signalöverföring (analogt/digitalt/manuellt)

3.2.2.9 Mätprincip

3.2.2.10 Syfte med mätningen

3.2.3 Metadata som beskriver den signalproducerande enheten (instrumentet)

3.2.3.1 Produktspecifikationer och guider

3.2.3.2 Tillverkare, modellnamn och serie

3.2.3.3 Unik identifierare

3.2.3.4 Instrumentets historia

3.2.4 Metadata som beskriver modifieringar av signalen

3.2.4.1 Förändring av enheter

3.2.4.2 Modifiering med informationsförlust (aggregering, medelvärdesbildning, filtrering, komprimering)

3.2.4.3 Ersättning av data (imputation, interpolering, synkronisering)

3.2.4.4 Datafusion och softsensorer

3.3 METADATA SOM BESKRIVER KVALITETEN PÅ GIVARDATA: NOGGRANNHET, RIKTIGHET, PRECISION

3.3.1 Beskriva mätfel genom deras observerade symtom.

3.3.1.1 Fel som avvikelser från referensvärden

3.3.1.2 Statisk beskrivning av datakvalitet - grunderna: noggrannhet, riktighet och precision

3.3.1.3 Statisk beskrivning av datakvalitet - avancerad nivå: repeterbarhet och reproducerbarhet

3.3.1.4 Redovisning av dynamik: responstid, chock, drift och extremvärden

3.3.2 Beskriva mätfel genom deras grundorsaker

3.3.2.1 Översikt

3.3.2.2 Systematiska fel

3.3.2.3 Tillfälliga fel

3.3.2.4 Slumpmässiga fel

3.3.3 Diagnostik: identifiera de orsaker som förklarar symtomen

3.4 METADATA SOM GER KONTEXTUELL INFORMATION: ANNOTERING

3.4.1 Syfte

3.4.2 Grundläggande definitioner

3.4.3 Strategier för att hantera utmaningar med annoteringar

3.4.3.1 Koppla samman annoteringar med andra metadata och signaler

3.4.3.2 Flexibla annoteringsmetoder leder till heterogena metadata

3.4.3.3 Kommunikation mellan olika expertdomäner, arbetsteam och över tid

3.4.3.4 Standardisering av annoteringar

3.4.3.5 Automatisera annoteringar

3.4.4 Kategorisering av annoteringar

3.4.4.1 Kategorisering utifrån tid och plats

3.4.4.2 Kategorisering utifrån förklaringsgrad

3.4.4.3 Kategorisering utifrån informationskälla

3.4.4.4 Kategorisering enligt annoteringsprocessen

3.5 SLUTSATSER

Kapitel 4 : Strukturerad lagring av signaler samt deras metadata

4.1 LÄSANVISNINGAR

4.2 VIKTEN AV ATT STRUKTURERA DATA

4.2.1 Strukturera för nuläget: den pågående digitala revolutionen

4.2.1.1 Data som en resurs för information

4.2.1.2 Bättre beslutsfattande och kostnadsbesparingar

4.2.2 Strukturera data för framtiden

4.2.2.1 Förberedelser för det okända (s.k. unknown uknowns).

4.2.2.2 Integrering av interna och externa data ("data brokerage")

4.3 DATALIVSCYKELN: VILKA DATA SKA LAGRAS OCH VILKA SKA BEHÅLLAS?

4.4 TEKNIK FÖR IMPLEMENTERING

4.4.1 Motiv

4.4.2 Fildatabas ("flat-file database")

4.4.3 Relationsdatabaser

4.4.4 Tidsseriedatabas

4.4.5 Historikdatabaser

4.4.5.1 Allmän beskrivning

4.4.5.2 Komprimeringstekniker som används i historikdatabaser

4.4.6 Datalager

4.4.7 Data lake

4.4.8 Branschexempel

4.4.8.1 Exempel 1: pilEAUte pilotanläggning för avloppsvattenrening

4.4.8.2 Exempel 2: förenklat flödesschema för processdata på Hampton Roads Sanitation District (HRSD) anläggningar

4.5 FÖRSTÅELSE FÖR RELATIONSDATABASER

4.5.1 Definition

4.5.2 De vanligaste datarelationerna

4.5.2.1 [datapunkt] producerad av [enhet]

4.5.2.2 [datapunkt] producerad vid [plats]

4.5.2.3 [kvalitet] baserat på [datapunkter]

4.5.3 Relationer som beskriver datakvalitet

4.5.4 Definiera en relationsstruktur

4.5.5 Två branschexempel

4.5.5.1 Exempel E4.1: WaterHubDataPool

4.5.5.2 Exempel E4.2: dateEAUbase

4.6 SLUTSATSER

Kapitel 5 : Praktiska metoder för validering av datakvalitet från givare

5.1 LÄSANVISINGAR

5.2 INLEDNING

5.3 TERMINOLOGI FÖR DATAKVALITET FRÅN GIVARE

5.3.1 Definitioner

5.3.2 Exempel E5.2: kalibrering av offset- och skalningsfel

5.4 VÄRDET AV METADATA FÖR GIVARUNDERHÅLL

5.4.1 Optimering av kalibreringsfrekvensen

5.4.1.1 Optimering av kalibreringsfrekvens utifrån drift

5.4.1.2 Exempel E5.3: övervakning av offset och lutning för två pH-givare

5.4.2 Optimal rengöringsfrekvens

5.4.3 Delning av data inom reningsverket.

5.4.4 Delning av data mellan organisationer och modellbygge

5.5 UTFORMNING AV VALIDERINGSRUTINER FÖR GIVARE

5.5.1 Ett strukturerat arbetssätt för validering av givare

5.5.2 Allmänna rekommendationer för tillförlitliga referensmätningar

5.5.3 Mallar och exempel på standardiserade arbetsrutiner för validering av givare

5.6 ETT PRAKTISK EXEMPEL PÅ AUTOMATISK GIVARJUSTERING OCH INSAMLING AV METADATA

5.7 SLUTSATSER

BILAGA 5.A: STANDARDISERADE VALIDERINGSRUTINER FÖR GIVARE

5.A.1 Validering av syregivare

5.A.1.1 DO-rutin-1: Kvantifiering av bias med en handhållen referensgivare

5.A.1.2 DO-rutin-2a: Tvåpunktsvalidering med vattenmättad luft

5.A.1.3 DO-Procedur-2b: Tvåpunktsvalidering med syremättat vatten

5.A.1.4 Beskrivande information för validering av syregivare

5.A.2 Procedurer för validering av pH-givare

5.A.2.1 pH-rutin-1: Enpunktsvalidering av pH-givare vid aktuell driftspunkt

5.A.2.2 pH-rutin-2: Tvåpunktsvalidering av pH-givare i buffert

5.A.2.3 pH-rutin-3: Flerpunktsvalidering av pH-givare i buffertlösningar

5.A.3 Valideringsrutiner för ammoniumgivare

5.A.3.1 TAN-rutin-1: Enpunktsvalidering av ammoniumgivare vid aktuell driftspunkt

5.A.3.2 TAN-Procedure-2: procedur för validering av flerpunktsgivare för ammoniak vid aktuell driftspunkt

5.A.3.3 Kontextuell information för validering av ammoniumgivare

5.A.4 Valideringsrutin för givar som mäter total suspenderade halt

5.A.4.1 TSS-rutin-1: Funktionskontroll av givaren

5.A.4.2 TSS-rutin-2: Kvantifiering av bias

5.A.4.3 TSS-rutin-3: Tvåpunktsvalidering vid noll susphalt och en vald koncentration

5.A.4.4 TSS-rutin-4: Flerpunktsvalidering av susphaltsgivare.

5.A.4.5 Kontextuell information om validering av suspgivare.

Notes:

Description based on publisher supplied metadata and other sources.

ISBN:

1-78906-510-0

OCLC:

1524421960